LADY forum  1169 PASCAL Kulörharmonier Hur kulörerna påverkar oss är olika från den ena människan till den andra. Det någon tycker om, behöver inte tilltala någon annan. Ändå kan vi sätta upp vissa generella hållpunkter för harmoniska kulörsammansättningar. En bra princip är att kulörerna tillsammans skall uttrycka en helhet utan att den enskilda kulören mister sin särprägel. I en disharmoni är det alltid en eller flera kulörer som bryter helhetsbilden. De tre kulöregenskaperna kulörton, svarthet och kulörhet bör stämmas av i rätt förhållande till varandra. Samtidigt bör det också vara en viss spänning och kontrast mellan dem så inte helhetsintrycket blir tråkigt. Här är några riktlinjer: Angränsande kulörer och kvartscirkel En kvartscirkel är begränsad av två elementärkulörer, till exempel rött och blått. Alla kulörerna i en kvartscirkel kommer på grund av släktskapet – rödheten och blåheten – att harmoniera med varandra. Man kan välja två eller flera kulörer från kvartscirkeln. Dessa kan variera med olika grad av svarthet och kulörhet. Fig. 1: Kulörerna i kvartscirkeln i praktiken Angränsande kulörer och halvcirkel Släktskapet kan också utvidgas till att omfatta delar av en halvcirkel, men begränsas till att passera bara en elementärkulör, till exempel rött. Väljer vi mittenkulören mellan gult-rött och mittkulören mellan rött-blått som gränsar till kulörkombinationen, kommer alla kulörerna att ha gemensamma egenskaper – rödheten. Fig. 2: Kulörerna i halvcirkeln i praktiken Motstående kulörer Kulörcirkeln kan delas i fyra motstående kulörgrupper. Elementärkulörerna gult och blått är motstående kulörer, och detsamma är elementärkulörerna rött och grönt. Vilken som helst ton i den gula sektorn har sin motstående kulör i den blå sektorn, till exempel är en rödaktig gul kulör, Y20R, motstående kulör till en grönaktig blå kulör B20G. Fig. 3: Motstående kulörer i praktiken Likhet i kulörton Ett säkert sätt att kulörsätta är att använda kulörtoner från färgcirkeln och kombinera dessa med olika nyanser från den tillhörande färgtriangeln. Nyansen – kulörens svarthet och kulörhet – väljer vi från färgtriangeln. Kombinationen kan varieras i nyanser med svag kulörhet tillsammans med starkt kulörta kulörer. Fig. 4: Likhet i kulörton i praktiken Likhet i nyans Ett annat färgkombinationssätt är att välja en nyans från färgtriangeln, och variera kulörtonerna i samma nyans. En sådan kulörsammansättning ger större variationsmöjligheter. Likväl kommer kulörerna att ha något gemensamt som ger likheter, som svarthet och kulörhet. Fig. 5: Likhet i nyans i praktiken fortsätt : « » ANDRA LÄNKAR: kulörteori kulörpsykologi » färgsättningsråd »