Ljus och kulör
Kulörangivelser är beroende av belysningen och av vilken reflektionsförmåga ytorna har. Naturligt dagsljus är den ideala formen för belysning. Dagsljuset är gärna gulrött på morgonen och på kvällen, och blåvitt mitt på dagen. Årstid och väderlek har också stor inverkan.
För att beskriva ljuset närmare använder vi ordet färgtemperatur. Om man värmer upp t.ex. stål, kommer det vid en bestämd temperatur att börja glöda med ett rödaktigt ljus. Fortsätter vi uppvärmningen, ser vi att kulören på ljuset förändrar sig med temperaturen. Det blir ljusare och klarare ju högre temperaturen är, och når till slut en blåvit kulör.
Sambandet mellan temperaturen och kulörtonen använder vi till att karaktärisera ljuskällan. Färgtemperaturen anges i kelvingrader (K).
Konstgjort ljus innehåller inte alla solljuskulörerna i samma mängd. Ljuset återger därför inte alla kulörnyanserna lika naturligt. De olika ljuskällorna återger dessutom kulörerna olika.
Fig. 1:Här ser vi samma ytkulörer såsom de kommer att bli i ljuset från en glödlampa med färgtemperatur 2800 K (till vänster) och i ljuset från lysrör av typen "dagsljus", med färgtemperatur 6800 K (till höger). Som regel kan vi säga att låg färgtemperatur ger ljus med "varm" kulör, och hög temperatur ger ljus med "kall" kulör.
En glödlampa ger ett varmt ljus, ljuset från ett lysrör kan vara kallt och blåaktigt.
Det finns en standard för vad som är "riktigt" ljus. Det kallas "normalt dagsljus", och har en kulörtemperatur på 6500K. Det har följande enkla definition: "Ljus mätt kl. 12.00, Midsommar, på en lätt molnig dag – mot norr." Alla kulörer produceras och kontrolleras utifrån denna standard.
Det är viktigt att vara uppmärksam på att en liten variation i ton eller ljus kan förändra kulörangivelsen väsentligt. Kontrollera därför alltid kulörprover och textilier vid den ljuskälla som skall användas. Två kulörer som ser lika ut i lampljus, kan vara ganska olika i dagsljus.
|
|
 |
|
ANDRA LÄNKAR:
kulörteori
kulörpsykologi »
färgsättningsråd » |
