LADY forum  1169 PASCAL Färgsystemet NCS (Natural Colour System) är ett logiskt system som bygger på hur människor ser och uppfattar kulörer. Systemet beskriver alla tänkbara kulörer och ger dem en NCS-beteckning. Systemet är utvecklat av den tyske forskaren Ewald Hering. Elementära kulörer Människor med normalt färgseende har förmågan att skilja mellan ganska många kulörer. Beroende på om ögat är tränat till att se kulörer eller inte, kan vi skilja mellan hundra tusen och upp till flera miljoner kulörer. Om vi lägger alla dessa kulörer bredvid varandra, ser vi att sex kulörer skiljer sig från de andra som helt rena. Det är vitt och svart, som är de två okulörta, och gult, rött, blått och grönt, som vi betecknar som kulörta. Dessa sex kulörer kallas i NCS-systemet som elementära kulörer. Vitt (V) Varken kulört eller svartaktig Svart (S) Varken kulört eller vitaktig Gul (Y) Maximal gul kulör som varken är röd- eller grönaktig, svart- eller vitaktig. Röd (R) Maximal röd kulör som varken är gul- eller rödaktig, svart- eller vitaktig. Blå (B) Maximal blå kulör som varken är röd- eller grönaktig, svart- eller vitaktig. Grön (G) Maximal grön kulör som varken är blå- eller gulaktig, svart- eller vitaktig. Fig. 1: NCS-systemets sex elementära kulörer. Elementära egenskaper Studerar vi några kulörer, ser vi att de kan ha olika egenskaper. I gruppen gula kulörer finner vi att några är grönaktigt gula, andra är rödaktigt gula, och bland de gula kulörerna hittar vi en kulör som vi uppfattar som rent gul. Fig. 2: Elementära egenskaper Studerar vi ett antal kulörer, ser vi att de kan ha olika egenskaper. I gruppen gula kulörer ser vi att några är grönaktigt gula, andra är rödaktigt gula, och bland de gula kulörerna hittar vi en kulör som vi uppfattar som rent gul. Ser vi på den röda gruppen av kulörprover, finner vi liknande förhållanden. Bland de röda finner vi gulaktigt röda, blåaktigt röda och rent röda kulörer. Bland de blå finner vi rödaktigt blå, grönaktigt blå och den rent blå kulören, och i det gröna området finner vi blåaktigt gröna, gulaktigt gröna och den rent gröna kulören. Kulörer som gult, rött, blått eller grönt, kallar vi kulörta. I några grupper finner vi ingen kulör, utan bara vitt eller svart. Sådana kulörer kallar vi okulörta eller neutrala. Det finns mycket fler kulörta kulörer än okulörta. Gulhet, rödhet, blåhet, grönhet, vithet och svarthet är olika elementära egenskaper. Färgcirkeln Kulörer kan ordnas efter likhet med de fyra kulörta elementära kulörerna. Dessa fyra skalorna kan också placeras i en cirkel som vi kallar färgcirkeln. Färgcirkeln ger oss en översikt över de fyra kulörta elementära kulörernas förhållande till varandra. Färgcirkeln kan liknas med en kompass som gör det möjligt att hitta rätt kulör. De fyra elementära kulörerna Y, R, B och G är placerade på var sitt ställe. Längst upp finner vi gult, rött är placerat till höger, längst ned finner vi blått och grönt är till vänster. Fig. 3: Fig. 3 Färgcirkeln är delad i 16 delar, med tre mellankulörer mellan de fyra elementära kulörerna. Kulörerna i denna cirkeln är maximalt starka. Dessa kallas maximalkulörer. Kulörtriangeln I en samling lika kulörer ser du att vitheten, svartheten och kulörheten kan variera. Vi kan beskriva dessa kulörer utifrån en kulörtons släktskap med de två okulörta elementära kulörerna vit (V) och svart (S). Fig. 4: En kulörtons kulör till svart/vitt. Med de tre färgerna kan vi göra en liksidig triangel med kulörtonen C i den högra spetsen, vitt (V) i den övre och svart (S) i den nedre spetsen. På linjen mellan svart (S) och maximalkulören (C) saknas kulören vithet. På linjen mellan vit (V) och svart (S) saknas kulören kulörthet (kulörstyrka). Här finner vi den neutrala (rena) gråskalan. På linjen mellan vit (V) och maximalkulören (C) saknas kulören svart. Här finner vi de rent vitaktiga nyanserna. I NCS-systemet är det maximalkulörerna från färgcirkeln som man har utarbetat färgtrianglar av. Totalt i NCS-systemet är det 40 färgtrianglar, en triangel för varje kulörton på NCS-färgcirkeln. En kulör som har en bestämd grad av vithet, svarthet och kulörhet, och som är markerad med en punkt på färgtriangeln, kallar vi en nyans. I NCS-systemet används två talkombinationer för att bestämma en exakt kulör. De två första talen visar innehållet av svarthet, och de två sista mängden av kulörhet (kulörstyrka). Av den anledningen är kulörtriangeln delad i procent. Fig. 5: NCS-kulörtriangel. Svarthetsskalan anger kulörens släktskap med svart, och kulörhetsskalan anger graden av släktskap med maximalkulören från färgcirkeln. Vitheten behöver vi av praktiska grunder inte uppge. När vi upplyser om kulörens svarthet och kulörhet i procent, är vitheten det som saknas på 100. En kulör som har NCS-beteckningen 1080, säger att kulören har 10% svarthet och 80% kulörhet. Lägger vi samman 10+80 får vi 90, som vi drar ifrån 100, och vitheten är 10%. Har kulören ingen svarthet, anger vi det med 00 t.ex. 0020. Om kulören är grå, ingen kulörhet, anger vi det med 00, t.ex. 3000. Då har kulören 30% svarthet, ingen kulörhet och 70% vithet. När vi beskriver en kulör med värdena från kulörtriangeln och färgcirkeln, t.ex. kulör 1080 Y70R, gör vi som följer: NYANSEN 1080 Svarthet 10% Kulörhet 80% Således vithet 10% (10+80+10=100) KULÖRTONEN Y70R Gul med 70% rött (70+30=100) NCS-KOD 1080-Y70R En klar djup, svagt gulaktig röd kulör : fortsätt : « » ANDRA LÄNKAR: kulörteori kulörpsykologi » färgsättningsråd »